Jämför vad samma bil faktiskt kostar dig och bolaget efter skatt.
Alla belopp visar den totala kostnaden av att skaffa bilen – bolagets utlägg plus din egen skatt.
För tjänstebil (Företagsleasing/Företagsägd) ingår både bolagets faktiska kostnad och din personliga skatt på förmånsvärdet. För privata alternativ räknar vi om kostnaden till vad bolaget behöver betala ut för att du ska kunna köpa eller leasa bilen privat efter skatt.
Resultatet gör alternativen direkt jämförbara, oavsett om bilen ägs, leasas eller finansieras privat.
Hur länge avtalet löper (leasing) eller hur länge du planerar äga bilen innan du säljer den (ägande).
Kryssa bara i det du faktiskt funderar på – resten döljs så du slipper fylla i fält som inte är relevanta för dig.
Riktvärde: Skatteverkets egen studie visar att bilar i praktiken tappar ca 40–44% av värdet på 3 år, vilket motsvarar ~15–17%/år. Vissa märken/modeller behåller värdet bättre än andra. Schablonen ovan är ett snitt över hela perioden – verklig takt kan variera mellan åren. Var hittar du det: sök på Blocket/Bytbil/Kvdbil efter samma bilmodell i olika åldrar för att se den faktiska kurvan för just din bil.
Motsvarar 69 % kvarvarande värde efter 24 mån: andrahandsvärde 430 563 kr inkl. moms (av nypris 625 000 kr inkl. moms).
Förvalt till "Över brytpunkten" (52%): förmånsvärdet för en tjänstebil räknas som inkomst ovanpå din lön. De flesta sätter sin kontanta lön till exakt brytpunkten (ca 55 000 kr/mån 2026) utan att räkna in att bilförmånen läggs på – då hamnar hela förmånsvärdet i det högre skiktet, vilket gör Företagsleasing/Företagsägd dyrare än de annars ser ut. Konsekvensen: ju mer sannolikt det är att du hamnar över brytpunkten (eller inte aktivt sänker lönen för att undvika det), desto mindre fördelaktigt blir tjänstebilsalternativen jämfört med i utgångsläget. Vill du istället landa på 32% krävs att du aktivt sänker din kontanta lön med förmånsvärdets storlek, så att lön + förmån tillsammans stannar vid brytpunkten.
Vad kapitalet annars hade kunnat ge dig i avkastning – schablon 10 %/år är ett rimligt riktvärde om du inte har ett eget mål. För Företagsägd/Privatägd räknas kapitalkostnaden på det genomsnittliga bundna kapitalet ((inköpsvärde + beräknat slutvärde) / 2), inte hela inköpspriset hela perioden – eftersom bilens värde sjunker successivt och du fortfarande kan sälja den. För en förhöjd leasingavgift (bolag eller privat) gäller samma princip: den periodiseras linjärt ner till noll, så kapitalkostnaden räknas på det genomsnittligt bundna beloppet – ungefär halva avgiften – inte hela beloppet under hela perioden. Ändra reglaget om du vill räkna med en annan avkastning.
Schabloner, förifyllda. Öppna för att ändra var för sig. Beloppen nedan är vad du faktiskt betalar (inkl. moms) – för Företagsleasing/Företagsägd räknar vi själva av momsen (full avdragsrätt på driftskostnader) och bolagsskatteeffekten (20,6%) i resultatet.
Schablon: vi antar ett fullt set (sommar + vinter) för ca 18 000 kr vart 3:e år, kostnaden utspridd per månad (18 000 ÷ 36 = 500 kr). Fältet sätts automatiskt till en lägre baskostnad (150 kr/mån) om avtalstiden/ägandetiden är 36 månader eller kortare – även en ny bil har löpande kostnader för säsongsskifte, förvaring, vinterhjul eller slitage/skada – och till full schablon (500 kr/mån) om perioden är längre, då ett helt nytt set blir mer sannolikt. Vill du ändra: skriv in ett eget värde (t.ex. 0 kr om däck verkligen ingår eller redan finns) – då styr det istället för automatiken, oavsett period. Högre bilpris innebär ofta större fälgar eller premiumdäck, vilket driver upp priset. Samma bil, samma däck oavsett ägandeform.
Schablon: en service/år för en relativt ny bil kostar normalt 2 000–6 000 kr, och mycket täcks ofta av garanti under de första åren – vi räknar med ca 4 800 kr/år (400 kr/mån). Efter garantitiden (vanligen 3 år) stiger kostnaden – höj gärna schablonen om avtalstiden sträcker sig längre än så. Gäller Företagsleasing, Företagsägd och Privatägd. Vid Privatleasing ingår service normalt redan i leasingavgiften och räknas inte igen.
Avdragsgill driftkostnad för tjänstebil, oavsett om bolaget leasar eller äger den – ingen extra förmånsbeskattning tillkommer. Gäller alla fyra alternativ, inklusive Privatleasing (till skillnad från service, som normalt redan ingår i en privatleasingavgift). Vid Privatägd är det en vanlig privat kostnad du står för själv. Står på 0 som standard – lägg till om du vill räkna med den.
Gäller om du tar bilen via bolaget. Är bilen inte en förmånsbil är inte detta rätt verktyg för dig.
Var hittar du det: Skatteverkets bilförmånsberäkning (skatteverket.se/bilformansberakning) – ange bilens nybilspris så räknar den ut förmånsvärdet åt dig. Du kan även fråga bilförsäljaren, som ofta har siffran redo.
Vanlig felkälla: se till att du anger det skattepliktiga bruttobeloppet (förmånsvärdet), inte vad bilförsäljaren angett som "vad det kostar dig" – den senare är ofta redan skatteberäknad (ungefär halva förmånsvärdet vid 52% marginalskatt) och ska inte skattas en gång till här.
Observera: utöver din egen skatt på förmånen betalar bolaget även arbetsgivaravgift (31,42 %) på förmånsvärdet, precis som på vanlig lön – det räknas med automatiskt i resultatet.
Samma bil ger samma fordonsskatt oavsett vem som äger den – gäller dig som äger bilen (bolag eller privat).
Skiljer mycket beroende på drivmedel: elbil ~360 kr/år (grundbeloppet). Bensin/diesel: 360 kr + koldioxidbelopp – ofta 2 500–10 000+ kr/år beroende på utsläpp, och särskilt högt (malus) de första 3 åren efter första registrering.
Var hittar du det: transportstyrelsen.se, sök på bilens registreringsnummer eller modell. Bilförsäljaren har ofta siffran redo också. Anges per år.
Operationell (leasingbolaget bär värderisken) och finansiell (ni bär värderisken) kan ha olika avgiftsstruktur i verkligheten. Jämför båda antar samma grundavgift för båda och isolerar bara effekten av restvärdesrisken – bra för att förstå principen. Vill du jämföra på riktigt, välj typ och ange respektive offert.
Bolaget leasar bilen, du kör den som tjänstebil. Leasingbolaget bär värderisken – ingen reglering vid inlämning oavsett vad bilen är värd då.
Var hittar du det: begär offert från leasingbolaget (t.ex. Volvofinans, Santander, Toyota Financial) för den bil och avtalstid du är intresserad av. Observera: ange beloppet exkl. moms – står fakturan inkl. moms, dela med 1,25 först, annars läggs momsen på en gång till i beräkningen.
Ni bär värderisken – vinst eller förlust vid avlämning beroende på vad bilen säljs för, se restvärdesfältet nedan. Kan vara en annan avgift än operationell leasing för samma bil – ange en egen offert om du har en.
Risk: står det redan vid avtalets ingående klart att bilen ska köpas ut, kan Skatteverket se avtalet som ett avbetalningsköp – då tillkommer 50% ej avdragsgill moms (totalt 100% ej avdragsgill, inte 50% som annars).
Var hittar du det: begär offert från leasingbolaget för finansiell leasing av samma bil och avtalstid. Observera: ange beloppet exkl. moms.
Anges i samma leasingoffert som avgiften ovan, exkl. moms. Räknas som en kostnad på två sätt: dels periodiserad rakt över avtalstiden med samma moms- och bolagsskattebehandling som den löpande avgiften (50% ej avdragsgill moms, sen bolagsskatteeffekt) – den faktiska summan är riktiga pengar som lämnat bolaget – dels en kapitalkostnad utöver det, beräknad på det genomsnittligt bundna beloppet (halva den förhöjda avgiften, eftersom den periodiseras linjärt ner till noll) snarare än hela beloppet under hela perioden.
Endast relevant vid finansiell leasing – påverkar inte operationell leasing alls. Leasingbolagets kalkylerade restvärde, anges i offerten, ex moms. En avtalssiffra, inte samma som det verkliga marknadsvärdet ovan. Jämförs ex moms mot marknadsvärdet för att bli en rättvis jämförelse. Avgör om finansiell leasing ger vinst eller förlust vid avlämning.
Möjlighet: du kan ibland köpa ut bilen privat till restvärdet – men mellanskillnaden mot marknadsvärdet riskerar då att förmånsbeskattas.
Risk: står det redan vid avtalets ingående klart att bilen ska köpas ut, kan Skatteverket se avtalet som ett avbetalningsköp – då tillkommer 50% ej avdragsgill moms (totalt 100% ej avdragsgill, inte 50% som annars).
Var hittar du det: snabb offert hos If, Trygg-Hansa eller Länsförsäkringar för aktuell bilmodell, eller använd schablonen.
Bolaget köper och äger bilen kontant.
Var hittar du det: samma offert-källor som ovan – kan skilja sig något från leasingförsäkring beroende på bolag.
Du leasar bilen privat, i ditt eget namn.
Var hittar du det: begär offert från leasingbolaget/återförsäljaren för privatleasing av samma bil och avtalstid. Service ingår normalt redan i avgiften.
Om den inte redan ingår i leasingavgiften. Jämför hos t.ex. If, Trygg-Hansa, Folksam eller Länsförsäkringar.
Situationsberoende extrakostnader utöver leasingavgift och försäkring: extra kilometerkostnad om du kör mer än avtalat, eller trängselskatt/vägtullar om det är relevant för dig. Står på 0 som standard – lägg till om du vill räkna med den.
Många privatleasingupplägg har en första förhöjd avgift/kontantinsats. Periodiseras rakt över avtalstiden, plus en kapitalkostnad på det genomsnittligt bundna beloppet (halva avgiften, med samma avkastningskrav som ovan) – samma princip som för Företagsleasing. Står på 0 som standard om ditt upplägg saknar förhöjd avgift.
Du köper bilen kontant, privat.
Var hittar du det: samma jämförelsesajter som ovan.
Valfritt. Påverkar bara Privatleasing och Privatägd – tjänstebil har alltid skattefri parkering vid kontoret och ett lägre reseavdrag, så den påverkas inte av de här fälten. Kostar dig personlig skatt på förmånen, och bolaget arbetsgivaravgift (31,42 %) på samma förmånsvärde – båda räknas med.
Var hittar du det: vad en parkeringsplats i närheten av kontoret kostar per månad.
Avdrag för resan till och från jobbet med privat bil, i din personliga deklaration – minskar din beskattningsbara inkomst, inte skatten krona för krona. Den faktiska skattevinsten blir avdraget × din marginalskatt (32/52 % ovan) – det räknar vi ut åt dig. Ange beloppet du faktiskt får dra av (avdraget, inte skattevinsten), och inte antal mil. Exempel: kör du 50 mil till jobbet per år: 50 × 25 kr − 15 000 kr tröskelvärde = 0 kr (för kort resväg för att ge avdrag). Kör du istället 1 000 mil/år: 1 000 × 25 − 15 000 = 10 000 kr/år i avdrag. Räkna ut ditt exakta belopp på Skatteverkets hemsida eller i din deklaration.
Skiljer sig från reseavdraget ovan: detta är skattefri milersättning (25 kr/mil, 2026) som bolaget betalar dig när du kör din privata bil i tjänsten (kundbesök e.dyl.) – inte pendling till jobbet. Minskar hur mycket skattad lön/utdelning du behöver ta ut för resten av bilkostnaden, men kostar samtidigt bolaget själva milersättningsbeloppet – båda delarna räknas med. Fördelen är större för lön än för utdelning, eftersom milersättningen då ersätter den dyrare grossningsvägen.
* Utdelningssiffrorna förutsätter 20 % skatt inom gränsbeloppet (oanvänt utdelningsutrymme). Har du inte det utrymmet kvar är 20 % inte möjligt – överskjutande utdelning beskattas istället som tjänst, ca 52 %, vilket gör "Utdelning" lika dyrt som eller dyrare än "Lön". Kolla ditt gränsbelopp i vår Löneuttagskravet-kalkylator innan du litar på utdelningssiffran.
Alla belopp är uppskattningar baserade på 2026 års skattesatser (bolagsskatt 20,6 %, arbetsgivaravgift 31,42 %).
Vid operationell leasing äger leasingbolaget bilen och bär hela värderisken – ni betalar bara avgiften, ingen reglering vid inlämning oavsett vad bilen är värd då. Vid finansiell leasing bär ni värderisken själva, ungefär som vid ägande: blir bilen värd mer än det avtalade restvärdet gör ni en skattepliktig vinst, blir den värd mindre gör ni en avdragsgill förlust. Finansiell leasing kan löna sig om ni tror att bilen håller värdet bättre än leasingbolagets restvärdesantagande – operationell passar den som vill ha förutsägbarhet och slippa allt ansvar för andrahandsvärdet.
En förhöjd avgift (kontantinsats) sänker den löpande leasingavgiften, eftersom en del av finansieringen redan är betald i förskott. Fördel: lägre månadskostnad. Nackdel: ni binder kapital direkt istället för att sprida ut betalningen, och pengarna är normalt förlorade om avtalet avslutas i förtid. I beräkningen räknar vi den förhöjda avgiften som bundet kapital med en kapitalkostnad (avkastningskravet) snarare än att bara se den som en engångsutgift – eftersom pengarna annars kunnat göra nytta någon annanstans.
Att ta ut extra pengar för en privat bil kostar olika mycket beroende på väg. Lön grossas upp med din marginalskatt (32 % vid/under brytpunkten, annars ~52 %) plus arbetsgivaravgift (31,42 %) – ofta den dyrare vägen. Utdelning grossas istället upp med bolagsskatt (20,6 %) och utdelningsskatt (20 %) – billigare, men bara möjligt om ni har oanvänt utdelningsutrymme (gränsbelopp) kvar. Saknas det utrymmet beskattas överskjutande utdelning som tjänst (~52 %) – då blir utdelning lika dyrt som eller dyrare än lön. Kolla ert gränsbelopp (t.ex. i vår Löneuttagskravet-kalkylator) innan ni litar på utdelningssiffran i resultatet.
Grov känslighetsordning, störst påverkan först: (1) Årlig värdeminskning – den enskilt största posten, några procentenheters ändring flyttar resultatet mer än något annat antagande. (2) Marginalskatt (32 % mot 52 %) – avgör om privata alternativ blir dyra eller mycket dyra. (3) Avtalstid/ägandetid – längre period sprider ut engångskostnader men ökar exponeringen mot värdeminskningen. (4) Avkastningskrav – påverkar kapitalkostnaden på bundet kapital, märks mest vid höga bilpriser eller stor kontantinsats. Börja med att stämma av värdeminskningen mot verklig marknadsdata för just er bilmodell – det ger mest exakthet för minsta ansträngning.
Kortare avtal (12–24 mån): lägre exponering mot fel andrahandsvärde, bilen hålls inom garanti hela tiden, men mer administration (nya avtal och ny research oftare) och ofta en högre avgift relativt bilens värde. Längre avtal (36–60 mån): lägre månadsavgift, men ni bär risken längre om andrahandsvärdet utvecklas sämre än väntat, och närmar er slutet av garantin (service- och reparationskostnader stiger). Ingen längd är objektivt bäst – kort körsträcka och vilja att byta ofta talar för kortare avtal, hög körsträcka och vilja att slippa krångel talar för längre.
Att leasa en redan begagnad bil (1–3 år) undviker den brantaste delen av värdeminskningskurvan – nya bilar tappar mest procentuellt de första åren – vilket ofta ger en lägre leasingavgift för samma nytta. Nackdel: kortare kvar på nybilsgarantin, mindre exakt förmånsvärdesberäkning (baseras på ursprungligt nybilspris, inte vad bilen faktiskt kostade begagnad), och mindre utbud av exakt den konfiguration ni vill ha. En nybil ger full garanti och senaste säkerhets- och teknikutrustningen, men ni betalar själva för den dyraste delen av värdeminskningen. Är budget avgörande och senaste modellåret inte nödvändigt, kan en 1–2 år gammal leasingbil vara ett bra mellanting.